Nya spelregler för svensk vattenkraft

De senaste åren har det förts en, tidvis stormig, debatt om den svenska vattenkraftens framtid. Skärpta miljökrav och förbättrad vattenmiljö har vägts mot behovet av effektiv tillgång till el från vattenkraft. Men även om mycket återstår har nu en färsk lagstiftning stakat ut vägen mot vattenkraftens framtid.

Med de senaste årens diskussioner om skärpta miljökrav för vattenkraften har det sett ut som att Varberg Energis äldre vattenkraftverk i Strömma, Oskarström Övre och Oskarström Nedre, liksom tusentals andra småskaliga vattenkraftverk i Sverige, gått en oviss framtid till mötes. Förslag på att alla befintliga vattendomar skulle rivas upp, och en nyprövning mot moderna miljökrav genomföras, har förekommit.

Något som i praktiken skulle kunnat innebära att verksamheten i våra kraftverk, liksom många mindre vattenkraftverk, tvingats upphöra. Men med en färsk lagstiftning som värnar om moderna miljökrav samtidigt som prövningarna ska ske på ett sätt som inte blir onödigt administrativt och ekonomiskt betungande, ser det ut som om att framtiden åtminstone blivit något mindre oviss.

Omprövning istället för nyprövning

Vattenkraften i Sverige ska moderniseras och anpassas till den nya tidens miljökrav. Såväl efter EU:s ramdirektiv för vatten som efter en ny lagstiftning för vattenmiljö och vattenkraft som klubbades igenom i slutet av förra året. Lagändringen utgör en del i den energiöverenskommelse regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet ingick tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna i juni 2016.

Frågan om den svenska vattenkraftens framtid har under många år varit föremål för flitiga debatter där olika aktörer stått väldigt långt från varandra i dialogen. Å ena sidan branschorganisationer, energiföretag och enskilda vattenkraftägare som fruktade betydande produktionsbortfall vid stränga miljökrav, och å andra sidan miljöorganisationer och sportfiskeförbund som krävde långtgående miljöanpassningar av många befintliga vattenkraftverk eller annars nedläggning av desamma.

Strömma vattenkraftverk utanför Tvååker.

När frågan först kom upp på bordet var ett av förslagen att alla äldre vattendomar skulle rivas upp och tillstånden för samtliga vattenkraftverk i Sverige skulle genomgå nyprövningar, som om kraftverken och dammarna aldrig funnits. En kostsam och tidsödande process, inte minst för många mindre vattenkraftverk, som i slutändan kunnat innebära att många småskaliga vattenkraftsproducenter skulle behöva stänga sina verk.

Men i den lagstiftning som klubbades igenom i riksdagen så sent som i december 2018, och trädde i kraft från och med årsskiftet, beslutades att det istället ska tas fram en nationell plan för omprövning av befintliga vattendomar. Syftet är att säkerställa att svensk vattenkraft lever upp till moderna miljökrav samtidigt som prövningarna ska ske på ett sätt som inte blir onödigt administrativt och ekonomiskt betungande. Något som i praktiken innebär att många mindre vattenkraftverk får lättare att passera nålsögat.

Nu ligger bollen hos Havs- och vattenmyndigheten att tillsammans med Statens Energimyndighet och Svenska kraftnät ta fram ett förslag till en nationell plan för hur vattenkraften ska förses med moderna miljövillkor. En plan som ska vara färdig senast den 1 oktober 2019 och sedan beslutas av regeringen.

Oskarström nedre kraftverk.

Vattenkraften avgörande

Enligt energiöverenskommelsen år 2016 ska den svenska energipolitiken bygga på ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. En viktig del i överenskommelsen är målet att Sverige ska ha 100 procent förnybar elproduktion till år 2040. Och energiöverenskommelsen har slagit fast att den svenska vattenkraften, som under ett normalår producerar 67 TWh och idag utgör cirka 45 procent av all producerad el, är avgörande för att målet ska kunna uppnås. Därför ska den svenska vattenkraften både värnas och utvecklas.

Men samtidigt som vattenkraften är av avgörande betydelse för såväl dagens elsystem som målet att ställa om till helt förnybar produktion, påverkar vattenkraften också ekosystemen i vattendrag och sjöar. Det handlar bland annat om dammar och vattenkraftverk som utgör vandringshinder för fisk, att vattenavledningen till kraftverken medför minskade flöden, och i värsta fall torrläggning, i vattendragen samt påverkan på växt- och djurliv när uppdämningen av vatten innebär att strömmande vattendrag försvinner.

Nya tider, nya krav

Tillståndet, eller vattendomarna, för det stora flertalet av de ungefär 2100 svenska vattenkraftverken, vilar på 1918 års vattenlagstiftning eller äldre bestämmelser. Dessa tillstånd lever ytterst sällan upp till de krav som finns i miljöbalken och behöver enligt den nya lagstiftningen för vattenmiljö och vattenkraft omprövas och anpassas efter nyare miljökrav.

Även om tillståndet för varje vattenkraftverk ska prövas individuellt, sker prövningen från ett nationellt helhetsperspektiv där behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön ska vägas mot en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel.

Omprövningen gäller samtliga svenska vattenkraftverk utan moderna miljövillkor. Det vill säga vattenkraftverk som saknar ett tillstånd som inte bestämts i en dom enligt miljöbalken eller har ett beslut som äldre än 40 år.

Enligt en förstudie som gjorts inför arbetet med att ta fram den nationella planen kommer miljöprövningarna att inledas år 2020 eller 2021, och arbetet bedöms ta omkring 20 år innan alla vattenkraftverk försetts med tillstånd med moderna miljövillkor. Exempel på miljöförbättrande åtgärder, som gör att vattenkraftverk kan bedömas uppfylla moderna miljövillkor, kan vara ekologiskt anpassade flöden, minimitappning till naturfåror och anläggningar som tillåter fiskar att passera dammar och kraftverk på ett säkert sätt.

Men även om riksdagen nu klubbat igenom den nya lagen, och arbetet med att ta fram en nationell plan för att miljöpröva vattenkraften påbörjats, är alla långt ifrån nöjda. Flera miljöorganisationer, däribland Älvräddarna, hade velat se en hårdare miljöprövning och menar att lagändringen rimmar illa med målet om en hållbar vattenkraft.

 

Vår vattenkraftframtid

Den nya lagstiftningen kommer att beröra samtliga av våra vattenkraftverk; Strömma vattenkraftverk i Tvååkers kanal, där elproduktionen upphörde under 2017 samt Oskarström Övre i Nissan, där elproduktionen upphörde 2018, här kommer inte produktionen att återupptas då anläggningarna har för stora investeringsbehov, samt Maredsfors och Oskarström Nedre i Nissan. För våra vattenkraftverk är det ännu oklart vad den nya lagstiftningen innebär när det gäller kommande krav på åtgärder. Troligtvis kommer inte myndigheterna att kunna kräva att verksamheten upphör.

En omprövning kommer säkerligen bland annat innebära krav på byggnation av en faunapassage för upp- och nedvandrande fauna samt krav på minimitappning till naturfåror. För Strömma vattenkraftverk, som är det enda fasta vandringshindret i Tvååkers kanal, kan en utrivning av dammen inte heller uteslutas. Detaljerna i frågan är dock långtifrån färdigutredda och här håller varken Varberg Energi eller kommunen i taktpinnen. Det är istället Länsstyrelsen Halland som beslutar om vilka åtgärder som ska vidtas.

Våra vattenkraftverk

  • Våra fyra vattenkraftsanläggningar som ligger i Maredsfors, Oskarström Övre, Oskarström Nedre vid Nissan och i Strömma vid Tvååkers kanal. 
  • Det som skiljer Nissan från andra halländska vattendrag är att det inte finns några dammanläggningar. Vattenkraftproduktionen beror därför helt på hur mycket vatten som finns i Nissan för tillfället.

Lagändring vattenmiljö och vattenkraft

Gällande moderna miljövillkor i produktionen av vattenkraftsel

  • Lagändringarna innebär bland annat en skyldighet för vattenverksamheter i hav, sjöar och vattendrag, som startats för att producera vattenkraftsel, att ha moderna miljövillkor. Myndigheternas tillståndsprövning ska ha ett nationellt helhetsperspektiv där behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön ska vägas mot behovet av en nationell effektiv tillgång till el från vattenkraft. Regeringen ska se till att det finns en nationell plan som kan vägleda myndigheterna i tillståndsprövningen.
  • Lagändringarna började gälla den 1 januari 2019.
  • Källa: riksdagen.se

Det här sidan innehåller exempel på hur vi bidrar till FN:s globala hållbarhetsmål #7 – Hållbar energi för alla.

Läs mer om vårt arbete med hållbarhet.